Klarar polisen uppgiften? Klas Friberg regionpolischef.

Torsdagslunch

Göteborg – Utmaningar och framgångsfaktorer

klas-friberg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sedan den 1 januari 2015 är Klas Friberg regionpolischef för Polisregion Väst, vilket omfattar Göteborgsregionen samt Halland. Mellan 2010 och 2013 var han chef för Rikskriminalpolisen och därefter länspolismästare i Västra Götaland. Den 17 november gästade han HHGA och höll en mycket uppskattad föreläsning om Polisens utmaningar med särskild betoning på kriminalitet och gängproblematik i Göteborgsområdet.

Klas växte upp i Kallebäck och flyttade senare till Lund för juridikstudier. Efter examen satt han bl a ting och jobbade på en advokatfirma. 1991 antogs han till Polischefsutbildningen, vilken hade som krav att man har en jur. kand.

Runt 2008 hade kritiken mot Polisen vuxit och kritikerna menade att man hade för få poliser samt att poliserna måste bli mer synliga. Fler poliser anställdes men regeringen ansåg fortfarande att Polisen inte levererade det som förväntades av dem. Man frågade sig då om det fanns organisatoriska hinder som kunde undanröjas, för att Polisen skulle komma närmare medborgarna. Det fanns då 23 polismyndigheter i Sverige.

Hösten 2012 fattade Riksdagen beslut om att det bara skulle finnas en Polismyndighet i Sverige. Omorganisationen skulle vara klar i januari 2015, så man fick endast två år på sig för att genomföra den största omorganisationen i modern tid, i en statlig myndighet. Syftena med omorganisationen var två:

  1. Man ville skapa en mer enhetlig polisverksamhet i Sverige.
  2. Polisen måste komma närmare medborgarna

 

Idag finns det sju polisregioner i Sverige. Störst är region Stockholm och tvåorna Region Väst och Skåne är ungefär lika stora, medan övriga regioner är mindre. Polisregion Väst har ungefär två miljoner invånare, fördelat på 55 kommuner.

I Sverige finns sedan ett antal år en myndighetssamverkan mellan 12 olika myndigheter, för att komma åt den grova brottsligheten. Enligt Klas Friberg är ett motto för brottsbekämpningen ”Go for the money”, dvs kan man bara ta sportbilen eller guldlänken från brottslingen, så tycks det vara mer kännbart än utsikten att få 5 års fängelse.

Idag finns det i Sverige 53 sk utsatta områden, varav 14 är ”särskilt prioriterade”. Av dessa 14 finns sex stycken i Göteborg (Bergsjön, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Biskopsgården). De utsatta områdena uppfyller ett antal parametrar och kriterier varav brott per capita, obenägenhet att delta i rättsprocessen, parallella samhällsstrukturer och antal resande till IS är några.

Tvärtemot vad många tror, så har antalet skjutningar i Storgöteborg stadigt gått ned sedan 2013. Man har också beslagtagit ett stort antal vapen, av vilka 120 stycken varit automatvapen. Nivån på dödligt våld har under de senaste 20 åren legat stabil med ca 100 dödsoffer per år. Den stora skillnaden mellan det tidigare dödliga våldet och dagens, är att idag är gängbrottslighet mycket vanligare och dagens gängkriminalitet är mycket mer svårutredd, då de inblandade inte vill vittna etc. Brott i gängmiljön ökar dessutom kraftigt.

Hur ska man då bryta den negativa utvecklingen? Polisen har identifierat ett antal åtgärder där Klas Friberg menar att de viktigaste är att föra en dialog med lokalsamhällena samt att Polisen och tolv andra myndigheter kan samverka för att motverka organiserad brottslighet. Viktigt för att detta ska lyckas, är att myndigheterna och Polisen är uthålliga. I samverkan med BRÅ har man tagit fram en åtgärdsplan, som ska leda till att medborgarna i de utsatta områdena ska känna sig trygga i det offentliga rummet samt i skolan.

Enligt Klas står samhället inför stora utmaningar i de utsatta områdena. Det vi vanliga medborgare som inte bor i områdena ser, är bara toppen av ett isberg. Vi hör talas om brott och våld, men vi ser inte den underliggande fattigdomen, utanförskapet, bristen på tillhörighet och bristen på trygghet och framtidstro. Här måste stora insatser göras! Klas anser att det finns resurser, men man måste prioritera rätt.

Enligt Klas är den svarta bilden som ofta utmålas av en poliskår i kris, inte rättvisande. Polisen är på rätt väg och omorganisationen är på väg att landa. Polisen har t ex en personalrörlighet på bara 1 % och 60% av de poliser som slutade inom kåren förra året, gjorde det av åldersskäl.

På frågan om tillräckligt görs för att rekrytera polisaspiranter med icke-svensk bakgrund, så menar Klas att åtgärder har vidtagits, men att de inte fått tillräcklig effekt. Ett problem kan vara att det är höga krav på språkkunskaper i svenska. Nyligen anställdes dock 15 civilanställda med annan etnicitet än svensk.

Avslutningsvis gav Klas oss en tankeställare att ta med och begrunda. Samtidigt som den är nedslående, så pekar den också på en väg framåt. När man undersökte 44 grovt belastade individer i ett område, fann man att 38 av dem fanns i brottsregistret redan när de var 17 år. Här finns således nyckeln till en framgångsrik brottsbekämpning.

Kristina Sandström