Digitalisering av juristbranschen – Charlotta Kronblad

Frukostmöte

 

 

 

 

 

Charlotta Kronblad är trebarnsmamma och Handelsalumn, med kandidatexamina i både juridik och ekonomi. Hon har dessutom tagit en magisterexamen i organisation. Efter många år i skolan skaffade hon sig tio års arbetserfarenhet från juristbranschen, bla i Uddevalla tingsrätt, MAQS, Mannheimer& Swartling och Volvo Group och sedan ett antal år är hon doktorand och lärare inom juridik för innovationsekonomi på Chalmers. Hennes forskningsområde är digitalisering av professionell serviceindustri.

Charlotta börjar med att utmana föreställningen av vad en jurist är. Googlar man på ordet jurist, så kommer den traditionella bilden av en kostymklädd man upp, men ofta är en jurist inte vad man tänker sig, menar hon.

Den klassiska affärsmodellen för affärsjuridik visar att kapitalet är främst intellektuellt och verksamheten är kontorsbaserad med höga lönekostnader. Man levererar mot timarvode och försäljningen är främst genererad via muntliga rekommendationer. Förtroende och rykte är nyckelbegrepp. Charlotta använder sig av termen “Law firms” som omfattar både juristbyråer och advokatbyråer. Law firms är de mest typiska Professionella Serviceföretagen (PSF) av alla, vilket innebär att de är kunskapsintensiva, har en professionaliserad yrkeskår och lågt kapitalbehov. Övriga typiska PSF är revisionsbyråer och arkitektfirmor.

Hög kunskapsintensitet kännetecknas av:

  • Värdeskapande baseras på individers intellektuella arbete.
  • Svårledda autonoma individer med stark förhandlingsposition.
  • Svårbedömd leverans, “Opaque quality”, där rykte och uppträdande blir kvalitetsstämplar.

 

Låg kapitalintensitet innebär att firmor kan starta, baserat på enbart intellektuellt kapital.

En professionaliserad yrkeskultur utmärks av:

  • Delad kunskapsbas och erfarenheter.
  • Upprätthåller starka etiska normer.
  • Självreglering skapar monopol som möjliggör ”organizational slack”.

 

Hur påverkas då dessa PSF av digitalisering? Charlotta börjar med att definiera vad digitalisering innebär:

  • Digitalisering är ett industriellt teknikskifte (4.0)

– ångmaskinen
– glödlampan
– datorer
– digitalisering

  • Innebär ökad användning av:

– informations- och kommunikationsteknologi
– smarta verktyg
– föreningar av fysiska och virtuella världar

  • Alla branscher genomgår just nu en digital omställning. Det gäller både tillverkningsindustrin och servicesektorn.
  • Digitaliseringens utveckling
    – Information och kommunikation
    – Automatisering
    – Intelligens

 

Av särskilt intresse är Artificiell Intelligens, förkortat AI. AI utför sådana uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens, visuell förståelse, språkigenkänning, översättning av språk till budskap, problemlösning, beslutsfattande och lärande. Men till skillnad från människor så behöver maskiner varken äta eller sova och blir inte heller uttråkade. Utvecklingen av AI drivs framförallt från USA och Storbritannien.

Eftersom ingen tidigare forskning finns om hur digitalisering påverkar juristbranschen, bestämde sig Charlotta för att bringa klarhet i detta, genom att genomföra en forskningsstudie. I studien ville hon undersöka hur digitaliseringen påverkar juristbranschen samt hur digitaliseringen förändrar de grundläggande förutsättningarna för law firms. Vilka nya affärsmodeller uppkommer som ett resultat av digitaliseringen?

Metoden hon använde sig av var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta ”stora law firms” (<100 anställda jurister), sex ”medelstora law firms” (11-99 anställda jurister) och åtta ”små law firms” (1-10 anställda jurister). Dessutom ingick ytterligare 10 intervjuer med personer som inte är del av den svenska juristbranschen för tillfället (pensionerade advokater, internationella aktörer och journalister inom industrin etc).

Resultat från studien visade följande:

  • 100% av byråerna har implementerat digitala verktyg i sin verksamhet.
  • 95 %  fokuserar på Knowledge Management (för att standardisera och/eller att återanvända kunskap).
  • 75 % har gjort eller upplever att de behöver göra stora IT-investeringar.
  • 45 % använder sig av up or out.
  • 36 % är inte medlemmar av Advokatsamfundet.
  • 32 % har inte timpris som huvudsaklig intäktsmodell.
  • 32 % använder virtuella plattformar där de delar dokument med
  • 23 % samarbetar huvudsakligen virtuellt (utan att ha fysisk kontorsplats för alla anställda)
  • 23 % har en extern VD.
  • 14 % säljer en digital produkt/service.

 

De trender Charlotta har funnit är att man går mot minskad kunskapsintensitet, större IT- investeringar och virtuella nätverk och att professionaliseringen minskar.

Minskad kunskapsintensitet:

  • Kunskapsintensiteten minskar generellt då det finns nya möjligheter att automatisera, standardisera och återanvända kunskap.
  • Det uppstår nya möjligheter att specialisera sig inom olika spektrum av kunskapsintensitet.
  • Det blir allt svårare att ta betalt för biträdande juristers upplärning.
  • Nya yrkeskategorier tillkommer.

 

Större IT-investeringar och virtuella nätverk:

  • Ett antal firmor har identifierat ett högre kapitalbehov på grund av att större IT-investeringar behövs.
  • Att många byråer väljer att stå utanför Advokatsamfundet innebär att de har möjlighet att attrahera externt kapital.
  • Samtidigt kan ett minskande kapitalbehov identifieras, då juristbyråer kan organiseras som virtuella nätverk utan behov av dyra kontor.

 

Trender inom professionalisering: nya kompetenser och influenser.

  • Professionaliseringen minskar bland annat på grund av att fler väljer att inte vara medlemmar i Advokatsamfundet, att nya kompetenser behövs på grund av digitaliseringen och att rekryteringar sker också utom yrkeskåren.

 

Digitaliseringen öppnar upp för nya affärsmodeller. Exempel på nya undergrupper är ”Legal technology drivers”, ”Legal Networks”, ”Professional mix”, ”Classic law firms”, ”Digi-legal firms” och ”Virtual legal forms”, alla med olika grad av kunskapsintensitet, kapitalintensitet och professionaliserad yrkeskår. Charlotta drar slutsatsen att eftersom digitaliseringen påverkar branschens grundstruktur, så påverkas alla. Detta skapar stora möjligheter men också individuell risk. Att förstå både var man är och vart man vill, är av yttersta vikt för strategisk affärsutveckling.

Charlotta avslutar med att lyfta fram de framgångsfaktorer hon har identifierat:

  • Var medveten om din omvärld!  Se konkurrensen, riskerna och möjligheterna.  Titta på andra branscher och skapa ett mål. Vilka globala trender kan du rida på och var vill du placera dig i den nya kontexten?
  • Inse att det som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.  Var med på tåget men bygg samtidigt värden på det som inte kan digitaliseras: Creativity, Courage & Compassion.  Satsa på ledarskap och kultur.
  • Designa affärsmodeller baserat på dagens verklighet, inte på hur det såg ut förr eller hur du skulle vilja att det såg ut. Skapa värde för kunden (förstå kundens upplevelser och designa utifrån det) och skapa strukturer för att fånga värden i din verksamhet (Create, Deliver & Capture).
  • Ha roligt! Entusiasm och passion är starka drivkrafter, speciellt inom innovation.  Dessutom är det väldigt svårt för konkurrenter att kopiera.

 

Kristina Sandström