Ahlenius – nätverksträff med ekonomicheferna

ahlenius_150

Nätverksträff med gästprofessor Inga-Britt Ahlenius i Malmstensvåningen, Handelshögskolan 4/11.

Hon berättade framför allt om ordning och reda i statliga och kommunala organisationer, och om hur de har gått från väldigt regelstyrda organisationer till verksamhets- och resultatdrivna organisationer. I grunden fanns här en önskan från riksdag och regering att delegera ner ansvar till de statliga verken. Mycket av denna förändring skedde under 90-talet, med diverse svårigheter initialt -och en del kvarstår alltjämt-  inte minst revisions- och redovisningssystemen, eftersom allt inte är kronor och ören.

Det finns stora skillnader mellan styrelserna i de statliga förvaltningarna och i privata företag: i de statliga så är det ju t ex regeringen -och inte styrelsen- som tillsätter organisationens chef.

Staten har fortfarande svårigheter att styra sina statliga verk.  Ofta är det regeringspolitiska handläggare på lägre nivåer som får vara kontaktpersoner in i förvaltningarna; regerings- medlemmarna, ministrarna själva, hinner inte med. Någon har med avseende på detta kallat Sverige för en ”ad-hoc’racy” ! Ytterligare en svårighet för långsiktigheten är att i många fall byts verkens styrelser ut om det blir regeringsskifte i samband med valen.

Allmänt fungerar styrmedel, är kvällens gästs uppfattning.  Därför är det viktigt att offentliga verksamheter -vare sig de utförs av statliga/kommunala organisationer eller privata bolag- får styrmedel och arbetar med nyckeltal och mätparametrar som är relevanta och ”riktiga”. Och vi konstaterade att staten och kommunerna är för dåliga på att följa upp och kontrollera både sina egna och privatiserade offentliga verksamhetare.

Vi talade om vad som karaktäriserar en väl fungerande organisation, vare sig den är statlig eller privat.  Först konstaterade vi riskerna med kortsiktighet och alltför stora krav på snabb avkastning.  Tyvärr ägs stora andelar av många av de stora bolagen av investmentbolag, fonder och pensionsstiftelser, för vilka avkastning är det viktigaste kriteriet. Det gör att dessa börsbolag fokuserar -alltför mycket- på kortsiktiga resultat: kvartalsfokus.

Det goda företaget karaktäriseras nog av att ledningen har en moralisk kompass, en etik och en attityd, som är känd och accepterad ända längst ut i organisationen.  Dessutom är det viktigt att det finns tydliga kärnvärden och en tydlig vision, som ligger snäppet över den dagliga verksamheten.

Henning Ericson